Crohns sjukdom

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom, vilket betyder att det är en sjukdom som idag kan behandlas, men egentligen inte botas. Den som har Crohns sjukdom kan vara besvärsfri under långa perioder eller ibland bara ha lindriga symtom men ökad sjukdomsaktivitet. En del får enstaka skov (tillfälliga försämringsperioder) under sin livstid, andra har upprepade eller mycket långa sjukdomsperioder.

Drygt 25 000 svenskar beräknas ha Crohns sjukdom. Varje år nyinsjuknar knappt 1000 personer, ungefär lika många män som kvinnor. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 15-35 års ålder, men kan debutera redan i barndomen.

Vad orsakar sjukdomen?

Crohns sjukdom beror på en samverkan mellan ärftliga faktorer, variationer i kroppens immunförsvar, tarmbakterier och andra olika miljöfaktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu, men vissa människor har en medfödd, om än låg risk att utveckla sjukdomen. Likaså finns det stöd för att infektioner och intag av vissa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel kan starta eller försämra sjukdomen.

Vad man däremot säkert vet är att rökning ökar risken att drabbas av Crohns sjukdom och att sjukdomen förvärras om man röker.

Hur yttrar sig sjukdomen?

De vanligaste symtomen är buksmärtor och diarré. Men eftersom sjukdomen kan sitta i olika delar av tarmen så kan symtomen variera mellan olika personer. Om inflammationen är svår, eller om man haft den länge, kan man drabbas av feber och blod i avföringen. Man kan också gå ner i vikt, vara mycket trött, uppleva besvär från ändtarmen, men också från leder, ögon, hud och munslemhinnan.

Granskad av: Sven Almer, professor, överläkare, Magtarmcentrum, Karolinska universitetssjukhuset. Uppdaterad: 2024-10-10

Läs mer om Crohns sjukdom här!

Ulcerös kolit

Ulcerös kolit är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som angriper ändtarmen eller tjocktarmen. Vanligast är att den sitter i nedre delen av tjocktarmen och ändtarmen, men den kan också angripa hela tjocktarmen. Om bara ändtarmen är inflammerad kallas den proktit. Sjukdomen är kronisk, vilket innebär att den kan återkomma i så kallade skov (tillfällig försämring). Vissa får enstaka skov under sin livstid medan andra har upprepade sjukdomsperioder.

De allra flesta som får diagnosen ulcerös kolit kan må bra och leva ett aktivt liv när den akuta attacken av sjukdomen behandlats och är över.

Omkring 45 000 svenskar har ulcerös kolit eller proktit. Varje år nyinsjuknar mer än 1 500 personer, ungefär lika många män som kvinnor. Sjukdomen debuterar vanligen mellan 15-35 års ålder, men kan debutera redan i barndomen.

Vad orsakar sjukdomen?

Ulcerös kolit beror på en samverkan mellan ärftliga faktorer, variationer i kroppens immunförsvar, tarmbakterier och andra olika miljöfaktorer. Exakt vilka vet inte forskarna ännu, men vissa människor har en medfödd, om än mycket låg risk att utveckla sjukdomen. Likaså finns det stöd för att infektioner och intag av vissa smärtstillande och antiinflammatoriska läkemedel kan starta eller försämra sjukdomen genom att immunförsvaret aktiveras.

Hur yttrar sig sjukdomen?

Symtomen på ulcerös kolit varierar beroende på hur svår attacken är och hur stor del av tjocktarmen som är inflammerad. Det vanligaste symtomet är diarré, med varierande grad av blod och slem i avföringen. Ju större del av tjocktarmen som är inflammerad, desto lösare är diarréerna.

Om det bara är ändtarmen eller nedre delen av tjocktarmen som är inflammerad, kan avföringen vara blodtillblandad men i övrigt se ut som vanligt. Sjukdomen kommer ofta smygande med relativt milda mag-tarmbesvär under en period innan den bryter ut och blir akut. I samband med sjukdomsattacker får en del problem med leder, framför allt i höft och rygg, och ledbesvär kan ibland vara första tecknet på att ett skov är på väg. Besvär från ögon, hud och gallvägar kan också förekomma.

Granskad av: Sven Almer, professor, överläkare, Magtarmcentrum, Karolinska universitetssjukhuset. Uppdaterad: 2024-10-10

Läs mer om ulcerös kolit här!

IBS

Många människor lever med funktionsstörningen överkänslig tarm IBS (Irritable Bowel Syndrome), eller kolon irritable som den tidigare har kallats.

Funktionsstörningen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS. Det är en, medicinskt sett, godartad sjukdom men den kan vara mycket besvärlig att leva med. 

Hur yttrar sig IBS?

Det finns många symtom som är typiska för IBS:

• Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.

• Oregelbundna avföringsvanor.

• Förändrad konsistens på avföringen. 

• Gaser och ”uppkördhet” i magen.

Dessa symtom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men, om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.

Vad är IBS?

IBS är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner (rörelsemönster och känsel) som är rubbade. 

Mätningar visar till exempel att hela mag-tarmkanalen, det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet. 

Vad beror IBS på?

Orsaken till IBS är okänd. Känslighet i tarmens nervsystem och kommunikationsmönstret mellan hjärnan och tarmen är dock en central sjukdomsmekanism. Det finns olika teorier varför det är så; ärftliga faktorer, intolerans mot födoämnen, variationer i immunsystemets aktivitet eller tarmens bakteriemiljö.

IBS orsakas inte av psykologiska faktorer, men det står klart att upplevelsen av symtomen påverkas av hur man mår psykiskt. Det är ingen ökad risk att få andra sjukdomar på grund av IBS.

Granskad av: Hans Törnblom, överläkare och docent vid Specialistmedicin, Mag-tarmlab, SU/Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Uppdaterad: 2024-02-07

Läs mer om IBS här!

Tillfällig förstoppning har nog alla haft någon gång. För de allra flesta är problemen av övergående natur men många lever också med ständig – ”kronisk förstoppning”.

På apoteken säljs varje år stora mängder laxermedel. Det finns all anledning att varna för alltför flitigt användande av laxermedel, om det inte är på en läkares ordination. Om man alltid använder laxermedel för att tömma tarmen kan tarmen på sikt skadas.

Vad är förstoppning?

För en person som är van att tömma sin tarm två gånger per dag kan det kännas obehagligt om man inte får gå på toaletten på en hel dag. Men medicinskt räknar man med stora individuella skillnader.

Att tömma tarmen från tre gånger per vecka till tre gånger per dag anses ”normalt”. Det innebär att den medicinska definitionen på förstoppning är om man tömmer tarmen färre än tre gånger per vecka.

Vad beror förstoppning på?

Det finns flera orsaker till förstoppning. I de allra flesta fall beror det på vårt sätt att leva. Förstoppning är delvis ett vällevnadsproblem, vi äter fiberfattig kost och rör oss för lite. Förstoppning kan också vara kroppens sätt att reagera på allt för stor stress och anspänning. Men förstoppning kan också ha andra, organiska, orsaker. Det kan dels bero på att olika delar av tarmkanalen inte fungerar som de ska, och dels kan förstoppning vara ett symptom vid en del andra sjukdomar. Vissa läkemedel kan också ge förstoppning.

Behandla själv eller gå till läkare?

Det finns många orsaker till varför man får tillfällig förstoppning. Förändring av matvanor och miljöombyte, till exempel. De flesta har väl varit med om att magen reagerar med förstoppning (eller diarré) när man semestrar utomlands. Stress kan vara andra skäl. Den här typen av tillfälliga förstoppningar går ofta över av sig själv och brukar inte kräva läkarvård.

Om du tidigare haft normala tarmvanor och får förstoppning som varar mer än 3-4 veckor eller om förstoppningen kommer tillbaka ofta bör du gå till doktorn för att få en utredning gjord. Förstoppning kan ge upphov till en andra sjukdomar, hemorrojder till exempel orsakas ofta av förstoppning. Därför är det viktigt att ta sina problem på allvar.

Granskad av: Bodil Ohlsson, Professor, överläkare Internmedicin – epidemiologi vid Lunds universitet. Uppdaterad: 2023-11-06

Fler diagnoser

Vi har valt att beskriva de tre vanligaste diagnoserna som är de två inflammatoriska tarmsjukdomarna Crohns sjukdom och ulcerös kolit samt IBS (Irritabile Bowel Syndrome) som är en funktionell mag- och tarmsjukdom. På Mag- och tarmförbundets sida om diagnoser kan du läsa om ytterligare diagnoser. Kronisk förstoppning, reflux, divertikulit och mikroskopisk kolit är några exempel på andra diagnoser i mag- tarmkanalen.

Läs om fler diagnoser här!

Tips från föräldrar och barn

Vi bad om tips från föräldrar och barn om vilka förbättringar de ville se i skolan. Här kommer vi att fånga upp och sammanställa era tips och ideér om vad som kan bli bättre i skolan. Har du ett tips så skriv till: cecilia.liimatainen@magotarm.se

Tips från föräldrar:

”Jag tycker att skolan ska påminna elever och föräldrar om god handhygien och att undvika smittspridning av infektioner. Mitt barn med IBD har immunmodulerande behandling som leder till högre infektionskänslighet och i sin tur mycket frånvaro i förkylningsperioder. Att hålla nere smittor gynnar alla!”

”Det bör finnas spypåsar på skoltoaletterna för alla elevers skull. Mitt barn hade stora problem med illamående och diarré. Vår son lyfte att spypåsar behövs på toaletterna, men fick svaret att han måste ha med egna. Det var jobbigt nog att ständigt vara redo med spypåsar medan han var rädd för att få akuta symptom. Sonen var ofta tvungen att spy i papperskorgen medan han satt på toaletten. ”

”På mina barns skola krånglar låsen och ofta går det inte låsa alls. Hur kan det få vara så här? På en arbetsplats hade det varit oacceptabelt och det hade lösts omgående”

Läs fler tips här!